Min andra förlossningsberättelse

Bloggen lever igen! I alla fall tillfälligt. Det är nu tre veckor sen jag födde mitt andra barn och jag vill gärna dela med mig av upplevelsen. Sen får vi se hur det går med bloggen i övrigt. Jag har inte bestämt hur jag ska göra.Om någon är nyfiken på min första förlossningsberättelse, så kan den läsas här.

Jag var beräknad till 10 april, men eftersom mina barn inte kan passa tider, så gick jag över tiden även denna gång. På kvällen 18 april hade jag ganska regelbundna och smärtsamma värkar. Vi ringde hit svärmor som skulle vara barnvakt. Hon kom omkring midnatt och strax därefter avtog värkarna helt. Typiskt!

Under dagen sen så hade jag lite småont mest hela tiden och eftersom Sander inte går på förskolan på onsdagar, så fick Joel vara föräldraledig och ta hand om honom. Det var välbehövligt. Jag låg en stund i badkaret och spenderade annars större delen av dagen framför tvn. Vid middagstid kom svärmor tillbaka eftersom jag ville åka in på en kontroll. Jag hade haft oregelbundna onda värkar (ibland var femte minut, ibland var 40:e) i flera dagar och var rätt less. Kl 21 fick vi en tid för kontroll på förlossningen, även om de sa att jag troligen skulle bli hemskickad med värktabletter. Pga detta så gav vi inga direkta instruktioner till svärmor. Medan Joel hämtade bilen, så sa jag lite snabbt vilka ytterkläder Sander skulle ha på förskolan nästkommande dag, "men vi kommer som sagt hem igen om en stund". BB-väskan tog vi med oss, men lämnade den i bilen, som vi dessutom plikttroget ställde i parkeringshuset istället för på förlossningsparkeringen. Någon annan kunde ju behöva platsen bättre.

Väl på förlossningen så frågade personalen mig om vi skulle välja ett undersökningsrum eller ett förlossningsrum. Jag visste inte vad jag skulle svara, men eftersom jag tyckte mig ha onda värkar, så valde sköterskan ett förlossningsrum. Vi lämnades själva i rummet medan sköterskan skulle ha överlämning med nattpersonalen. Då bröt jag ihop. Jag såg på sängen och alla maskiner och min förlossningsrädsla kom över mig. Allt jag ville var att åka hem och jag var så förbannad på mig själv som hade blivit gravid igen. Joel tröstade med att vi snart skulle få åka hem igen. Jag skulle ju bara undersökas.

Nattpersonalen kom in och satte CTG och därefter var det dags för undersökning. Vi hade då varit på förlossningen i en halvtimme och jag hade bara haft en enda värk. Barnmorskan grävde omkring där nere i vad som kändes som en evighet. Medan hon höll på, så gick vattnet och jag insåg att vi inte skulle få åka hem igen. Hon berättade att jag var öppen 6 centimeter. Joel och jag tittade förvånat på varann. Jag hade ju knappt haft några värkar! Vid det laget var jag inte rädd längre, utan helt uppe i vad som skulle göras.

Efter att vattnet hade gått, så kom värkarna något tätare, men de blev aldrig riktigt regelbundna. Personalen undrade om jag ville ha epidural, men jag tyckte att jag hade läget under kontroll, så jag ville avvakta. Vår fantastiska undersköterska tryckte en värmedyna mot ryggen på mig under varenda värk och det var helt fantastiskt! Jag var jättenoga med att slappna av och andas på rätt sätt och det hjälpte faktiskt mot smärtan. Mellan värkarna satt jag och småpratade med personalen, drack blåbärssoppa och hade det rätt bra. När jag var öppen 8 cm så fick jag lustgas. Kort därefter började jag känna ett starkt tryck och kroppen tog över. "Jag vill ha bäckenbottenbedövning!", skrek jag och det fick jag. Sen fick jag tillåtelse av barnmorskan att krysta och 15 minuter senare, 20 april kl 01.46, kom Florian ut. 3950 gram, 53 cm och massor av mörkt hår!

Varningstexter för vardagskemikalier?

Det här är en trasa att torka av dataskärmen med. En av Googles reklamprodukter i USA, som har hamnat i vår ägo. På förpackningen finns en varningstext som jag tycker är fascinerande.

En svensk översättning skulle kunna vara nåt i stil med: Denna produkt innehåller kemikalier som i Kalifornien är kända för att orsaka cancer, fosterskador eller andra problem med reproduktion.

Sånt här står inte på produkter i Sverige, även om ett stort antal varor mycket väl uppfyller de kriterierna. Vardagsprodukter som folk tar för givet och inte reflekterar över hur dess innehåll egentligen påverkar oss. I det här fallet handlar det om en liten trasa. Den är inte så ofarlig som man tror...

Heja Kalifornien! Jag hoppas få se såna här typer av varningstexter även på svenska produkter så småningom. Då kanske folk börjar förstå syftet med att undvika plast och andra kemikalier.

Hemgjort läppcerat

Här kommer ännu ett enkelt tips på hudvård att göra själv, nämligen läppcerat. Jag har varit lypsylberoende hur länge som helst, men har nu övergått helt till den här naturliga varianten. På så sätt vet jag precis vad jag smetar på läpparna och undviker onödiga mineraloljor och andra tillsatser. Lätt är det också!

20 g sheasmör paradoxa
20 g sheasmör nilotica
10 g gult bivax

Smält ingredienserna över ett vattenbad och rör med jämna mellanrum tills allt har löst upp sig. Ta bort från värmen och låt svalna en liten stund. Häll upp vätskan i lagom stora förpackningar och låt stelna i rumstemperatur.

Det här receptet räcker till att fylla tre stycken 15 ml aluminiumdosor. Ingredienserna och dosorna med skjutlock är köpta på Organic Makers, där jag även har hittat ett recept som jag har utgått ifrån. Där finns mycket inspiration att hämta om man är intresserad av hemgjord hudvård.

Idag tar resurserna slut

Idag, 8 augusti har vi på Jorden förbrukat vad som borde vara hela årets ranson av naturresurser. Den här dagen kallas Den ekologiska skuldens dag eller Earth overshoot day på engelska. Resten av året lever vi pålånade medel. Den här dagen har kommit tidigare och tidigare för varje år, i takt med att vår konsumtion ökar. År 1986 inträffade dagen 31 december och för 10 år sen 9 oktober. Det här är en skrämmande utveckling som vi måste hjälpas åt för att vända!

Jag vet att jag redan gör många gröna val, men jag kan göra så mycket mer. Det kan vi alla.

Jag ska:

-Bli bättre på att ta vara på de matvaror jag har hemma, innan de blir för gamla

- Välja buss/ cykel istället för bil i större
utsträckning

-Tänka igenom mina nyinköp noga och undvika att spontanshoppa

Vad kan du göra för att hjälpa Jorden att må bättre?

Gröna fingrar

Jag tycker att sensommaren är fantastisk. Dels gillar jag tanken med hösten som en nystart. I år lämnar jag en tuff vår bakom mig och byter arbetsuppgifter på jobbet. Dessutom blir jag förälder till ett förskolebarn, med allt vad det innebär. Dessutom betyder sensommar att jag får lön för mödan efter att ha kämpat med mina plantor sen i våras.

Känslan att kunna plocka sina egenodlade grönsaker är fantastisk. Då njuter jag!

Än är det lite tid kvar innan allt är moget, men den som väntar på nåt gott...

Det kanske inte ser mycket ut för Världen, men jag är en sån som vanligtvis tar död på kaktusar. Jag är så imponerad av mig själv.

Egengjord kräm för röda små rumpor

Jag har fått lite dille på att göra egen hudvård. Det mesta är både enkelt, inte speciellt dyrt och framförallt giftfritt. Här kommer ett recept på en kräm som är perfekt att smörja på små röda bebisstjärtar.

2 msk bivax

2 msk sheasmör

3 msk kokosolja

1 dl rapsolja

1,5 dl potatismjöl

Smält alla ingredienser utom potatismjöl över ett vattenbad. När allt är smält, ta bort från plattan och vispa i potatismjölet. Häll upp i lagom stora burkar och låt stelna.

Krämen funkar så bra och luktar dessutom väldigt gott. Den är dessutom en väldigt bra present att ge till nyblivna föräldrar. Tänk att få giftfri hudvård by Andrea, liksom :)

Det här med regnkläder

Om en dryg vecka ska Sander börja på förskolan. Vi har fått plats på I ur och skur och då känns det viktigt att han har bra kläder så att han kan uppskatta utevistelsen.

Det här med regnkläder är dock svårt, framförallt ur giftsynpunkt. Galonkläder är ibland tillverkade av PVC som är den plastsort som helt bör undvikas, enligt både Kemikalieinspektionen och Naturskyddsföreningen. I PVC behöver man tillsätta mjukgörare och ofta används då ftalater som är ett starkt hormonstörande ämne. Skalkläder är alltid impregnerade med något för att de ska hållas vattentäta. Tyvärr används ofta PFC (flourkarboner), som har en negativ inverkan på både hälsa och miljö. Tack och lov är det många tillverkare som börjar fasa ut ämnet, så nu finns det alternativ.

Jag har spenderat mycket tid med att jämföra regnkläder och beslutade mig till sist för ett galonställ från Kappahl. Deras ställ är Öko tex-certifierade, vilket inte säger något om tillverkningen, men att slutprodukten inte innehåller gifter över utsatta gränsvärden. Dessutom har de fått bra betyg i vattentäthet. De är impregnerade med Bio Eco Finish som är ett bättre alternativ än PFC. Nackdelen med dem är att de tyvärr är väldigt könsnormativa. Kläderna finns i blått eller rosa.

Värre är det med vantar. Galonvantarna på Kappahl är inte Öko-tex och de är dessutom fodrade med polyesterfleece, vilket vi försöker fasa ut helt från vår garderob pga dess miljöskadliga effekt. Varje gång man tvättar polyesterfleece så släpper plagget ifrån sig mängder av små plastpartiklar som hamnar i våra vattendrag. Jag letar efter ett ofodrat par för att bygga på underifrån med vantar i ull. Jag vill såklart att vantarna är Öko-tex, men det verkar svårt tyvärr.

Gällande gummistövlar så bör man satsa på modeller i naturgummi om man vill minimera gifterna. Viking, CeLaVi och Tretorn är exempel på märken som är gjorda i naturgummi. Just nu har Sander ett par Viking som vi är nöjda med.

Min lilla vattenälskare!