tisdag 17 november 2015

Historien om magsjukan

Här följer den långa versionen om vad vi har gjort i helgen :)

I fredags kväll vid läggdags började Sander att kräkas. Vi hade nyligen börjat introducera ägg efter ett långt uppehåll pga misstänkt allergi och tänkte givetvis att det var det som spökade. Efter att han hade kräkts fyra gånger inom loppet av två timmar (på fyra set med sängkläder), så ringde vi 1177. Eftersom vi misstänkte en allergireaktion så fick vi åka in till akuten, ca kl 22.30. Där konstaterades att det troligen inte var allergirelaterat och vi fick åka hem någon timme senare. Under natten till lördag kräktes Sander ett antal gånger och ingen av oss sov speciellt bra. Ca kl 03 sa jag åt Joel att gå och lägga sig i gästrummet så att åtminstone någon fick sova.

Under lördagen fortsatte Sander att kräkas ett antal gånger. Vi hade fullt upp med att ta hand om sjuklingen och försöka få i honom vätska, vilket han i det närmaste vägrade. Samtidigt skulle vi städa, tvätta och sprita så mycket som möjligt för att själva slippa drabbas. Natten till söndagen blev lugn och utan kräkningar. På söndagen var Sander i princip som vanligt och vi tänkte att vi hade klarat oss. Vi var ute på en lång promenad i det fina vädret och såg fram emot en lugn söndag. Kl 16 kräktes han igen och kort därefter sa Joel att han började känna sig lite småhängig. Efter de tuffa dagarna som hade varit så var jag redan på bristningsgränsen och bröt därför ihop, men efter en liten hysterisk gråtattack så fortsatte jag det frenetiska städandet och spritandet och viftade bort Joels symtom som inbillning. Efter middagen började dock Joel att spy och gjorde det flera gånger de närmsta timmarna.

Eftersom Sander hade somnat och sov bra så flyttade jag ner Joel i gästrummet där han fick en egen toalett. Jag städade övre badrummet helt frenetiskt och satte mig sen i soffan med en kopp te och kollade på Jul med Ernst. Klockan var då ca 21 och jag började ana ett illamående även hos mig. Jag gick ner för att titta till Joel som då berättade att han hade varit kräksfri sen kl 19.30. Goda nyheter! Sen gick jag och la mig, men kunde inte somna. Allt jag kunde göra var att ligga och känna efter. Illamåendet kom liksom stegvis. Runt midnatt gick jag ner till Joel, som fortfarande inte hade kräkts något mer, och sa att han fick flytta upp till vårt sovrum igen. Jag behövde sällskap. Vi låg och pratade en stund och sen somnade vi.

Ca 3.03 vaknade jag kräksfärdig och fick springa till badrummet. Yrslig, helt tom i magen och med sprängande huvudvärk tog jag mig tillbaka till sängen. Jag kollade snabbt till Sander som sov och sen somnade jag om. En dryg timme senare var det dags igen. När jag sen kom tillbaka till sovrummet kom jag att tänka på Sander igen. Han hade inte rört sig någonting i sängen, han som vanligtvis snurrar hejvilt när han sover. Jag provade att amma honom för att fylla på vätska, men han reagerade inte. Jag kände på blöjan som var alldeles torr och jag kände att han även var väldigt torr i munnen. Med oro för att han började bli uttorkad så ringde jag 1177.

De delade min oro och beordrade oss att börja tvångsmata honom med vätskeersättning. Jag berättade läget, att han hade vägrat när vi hade provat hittills, och hon tipsade om medicinspruta som vi gärna fick komma och hämta på sjukhuset. Varken jag eller Joel var dock i kördugligt skick, men som tur var så har Joel en morgonpigg pappa som ändå var vaken och redo att åka till jobbet och han var snäll nog att hämta sprutor åt oss. Från kl 05 och två timmar framåt satt vi sen och turades om att tvinga i Sander 5 ml vätskeersättning var femte minut. Dessutom sprang jag fortfarande skyttetrafik till toaletten för att spy. Sen somnade vi alla som stockar och sov i flera timmar.

Måndagen blev lugn och vi låg i sängen mest hela dagen. Sander kändes i det närmaste återställd, men var ändå nöjd med att sitta mellan oss i sängen och leka eller läsa böcker. Vi fick hem en leverans av magsjukevänlig mat och försökte äta lite smått. Framåt eftermiddagen började vi satt städa och ta tag i tvättberget igen. Vi gick och la oss tidigt och sov hela natten. Imorse kände vi oss alla mycket piggare. Nu är vi lättade att skiten äntligen är över. Fan för magsjuka!

Uppskattningsvis har vi tvättat 15-20 maskiner tvätt sen i lördags, varav ett tiotal även har körts i torktumlaren. Nu är vi såpass mycket i fas att tvättkorgen bara är full, alltså ingenting på golvet. Man kan gå i badrummet igen! Mina händer har börjat flagna efter all handtvätt de här dagarna och våra badrum har nog aldrig varit så ren som de är nu. Men nu är vi friska igen och det är det viktigaste!

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar